Under
1970- och 1980-talen gav Kulturnämnden och hembygdsföreningarna i Upplands-Bro
ut
”Vi skriver i Upplands-Bro”.
Som
målsättning angavs ”Kulturnämnden och hembygdsföreningarna strävar
tillsammans efter att
samla och sprida kunskap om vår bygd i olika tider. ALLA har något att berätta!
Dina erfarenheter och upplevelser från Upplands-Bro är intressanta idag.
Omistliga i morgon!”
I
nummer 51 1982 skrev Åke Engström ”Nyckelharpan och jag”.
Berättelsen om nyckelharpsbyggandet är på 4 sidor.
Nyckelharpan och jag
| ”Att
bygga egen nyckelharpa” hette en kurs hos Fritidsskolan hösten 1972.
Min enda kontakt med detta uppländska instrument dessförinnan hade varit
ett TV-program med Erik Sahlström många år tidigare. Jag hade fått
inspiration av en kollega att bygga en fiol, men det hade stannat vid
blotta tanken. Intresset för instrumentbygge hade i alla fall väckts,
varför jag anmälde mig till nyckelharps- byggkursen i Ekhammarsskolan i
Kungsängen – den första kursen i Upplands-Bro kommun. Kursledare var
Herold Lundin från Jakobsberg, en utomordentligt skicklig ledare och
byggare skulle det visa sig. Första kurskvällen fick vi en byggsats med det virke som skulle behövas för bygget. Själva sargen och halsen skulle göras av al medan locket skulle vara av alpgran, d.v.s. gran som vuxit i alpländerna och därtill blivit särskilt utvald beträffande tät- och jämnvuxenhet. Instrumentets botten skulle göras i lönn, likaså löven, de träpinnar som borrats fast i nycklarna och som ger anslaget på spelsträngen när nyckeln trycks in. Till de blivande halvtons-nycklarna hade Herold valt ebenholz, som ju är svart av naturen och därmed inte behövde betsas svarta. |
I
detta sammanhang vill jag nämna att instrumenttillverkare numera inte behöver
gå över Östersjön för att få tag på kvalitetsgran till lock för
nyckelharpor, fioler, gitarrer m.m. Det har nämligen visat sig att det
rika Norrbotten (!) kan ståta med minst lika jämn- och tätvuxna granar
som Centraleuropa. Planer finns på att starta tonträfabrik i Seskarö.
Tonträ för åtskilliga miljoner kronor har redan exporterats från
Norrbotten och Västerbotten till bl.a. Japan. Tänk om svenskarna kunde börja
förädla den tydligen så eftertraktade råvaran i stället för att
exportera den obearbetad. Efter
denna lilla utvikning återgår vi till slöjdsalen. Herold hade tagit med
sig ett par egentillverkade prototyper av nyckelharpa och jämförde man
dessa med den ”brädhög” vi tyckte byggsatsen bestod av var jag säkert
inte ensam bland kursdeltagarna att undra hur vi skulle klara av det som förestod. Arbetet satte dock igång och snart befann sig alla täljande på löven. Herold tyckte det var bäst att börja med ”pilljobbet” först och därefter övergå till de större delarna. Ett dussintal elever, däribland fyra |
| <- sid 1 |