Under 1970- och 1980-talen gav Kulturnämnden och hembygdsföreningarna i Upplands-Bro ut
”Vi skriver i Upplands-Bro”.

Som målsättning angavs ”Kulturnämnden och hembygdsföreningarna strävar tillsammans efter att
samla och sprida kunskap om vår bygd i olika tider. ALLA har något att berätta!
Dina erfarenheter och upplevelser från Upplands-Bro är intressanta idag. Omistliga i morgon!”

I nummer 51 1982 skrev Åke Engström ”Nyckelharpan och jag”.

Berättelsen om nyckelharpsbyggandet är på 4 sidor.


Nyckelharpan och jag

”Att bygga egen nyckelharpa” hette en kurs hos Fritidsskolan hösten 1972. Min enda kontakt med detta uppländska instrument dessförinnan hade varit ett TV-program med Erik Sahlström många år tidigare. Jag hade fått inspiration av en kollega att bygga en fiol, men det hade stannat vid blotta tanken. Intresset för instrumentbygge hade i alla fall väckts, varför jag anmälde mig till nyckelharps- byggkursen i Ekhammarsskolan i Kungsängen – den första kursen i Upplands-Bro kommun. Kursledare var Herold Lundin från Jakobsberg, en utomordentligt skicklig ledare och byggare skulle det visa sig.

Första kurskvällen fick vi en byggsats med det virke som skulle behövas för bygget. Själva sargen och halsen skulle göras av al medan locket skulle vara av alpgran, d.v.s. gran som vuxit i alpländerna och därtill blivit särskilt utvald beträffande tät- och jämnvuxenhet. Instrumentets botten skulle göras i lönn, likaså löven, de träpinnar som borrats fast i nycklarna och som ger anslaget på spelsträngen när nyckeln trycks in. Till de blivande halvtons-nycklarna hade Herold valt ebenholz, som ju är svart av naturen och därmed inte behövde betsas svarta.

I detta sammanhang vill jag nämna att instrumenttillverkare numera inte behöver gå över Östersjön för att få tag på kvalitetsgran till lock för nyckelharpor, fioler, gitarrer m.m. Det har nämligen visat sig att det rika Norrbotten (!) kan ståta med minst lika jämn- och tätvuxna granar som Centraleuropa. Planer finns på att starta tonträfabrik i Seskarö. Tonträ för åtskilliga miljoner kronor har redan exporterats från Norrbotten och Västerbotten till bl.a. Japan. Tänk om svenskarna kunde börja förädla den tydligen så eftertraktade råvaran i stället för att exportera den obearbetad.

Efter denna lilla utvikning återgår vi till slöjdsalen. Herold hade tagit med sig ett par egentillverkade prototyper av nyckelharpa och jämförde man dessa med den ”brädhög” vi tyckte byggsatsen bestod av var jag säkert inte ensam bland kursdeltagarna att undra hur vi skulle klara av det som förestod.

Arbetet satte dock igång och snart befann sig alla täljande på löven. Herold tyckte det var bäst att börja med ”pilljobbet” först och därefter övergå till de större delarna. Ett dussintal elever, däribland fyra

<- sid 1

Forts.