Första kurskvällen fick vi en byggsats med det virke som skulle behövas för bygget. Själva sargen och halsen skulle göras av al medan locket skulle vara av alpgran, d.v.s. gran som vuxit i alpländerna och därtill blivit särskilt utvald beträffande tät- och jämnvuxenhet. Instrumentets botten skulle göras i lönn, likaså löven, de träpinnar som borrats fast i nycklarna och som ger anslaget på spelsträngen när nyckeln trycks in. Till de blivande halvtons-nycklarna hade Herold valt ebenholz, som ju är svart av naturen och därmed inte behövde betsas svarta.

I detta sammanhang vill jag nämna att instrumenttillverkare numera inte behöver gå över Östersjön för att få tag på kvalitetsgran till lock för nyckelharpor, fioler, gitarrer m.m. Det har nämligen visat sig att det rika Norrbotten (!) kan ståta med minst lika jämn- och tätvuxna granar som Centraleuropa. Planer finns på att starta tonträfabrik i Seskarö. Tonträ för åtskilliga miljoner kronor har redan exporterats från Norrbotten och Västerbotten till bl.a. Japan. Tänk om svenskarna kunde börja förädla den tydligen så eftertraktade råvaran i stället för att exportera den obearbetad.

Efter denna lilla utvikning återgår vi till slöjdsalen. Herold hade tagit med sig ett par egentillverkade prototyper av nyckelharpa och jämförde man dessa med den ”brädhög” vi tyckte byggsatsen bestod av var jag säkert inte ensam bland kursdeltagarna att undra hur vi skulle klara av det som förestod.

Arbetet satte dock igång och snart befann sig alla täljande på löven. Herold tyckte det var bäst att börja med ”pilljobbet” först och därefter övergå till de större delarna. Ett dussintal elever, däribland fyra

Forts.